Darwinismens dödgrävare – intervju med Harun Yahya

Harun Yahya (f. 1956) är en islamisk författare och tänkare från Turkiet, kanske mest känd för sin intellektuella jihad mot darwimismen och frimureriet. Han har haft flera framgångsrika duster med den evolutionstroende ateisten Richard Dawkins. På grund av Harun Yahya och hans medarbetares ansträngningar är det idag nästan omöjligt att förespråka evolutionsteorin i Turkiet.

Men Yahya har också kritiserat sionismen som han menar är en rasistisk ideologi och till stor del sammanflätad med frimurnas agenda. I boken Judendom och frimureri (1986) tar han upp judarnas och frimurarnas planer att undergräva religion och normal sedlighet.

Yahya verkar för förbrödring mellan muslimer. Fred och samförstånd bör råda mellan shi’iter och sunniter. Hans mål är att ena alla islamiska stater i en s.k. ”turkisk-islamisk union” med det ottomanska riket som modell.

En av dem som prisat Harun Yahya är sufimästaren shaykh Nazim al-Haqqani från Cypern. Redan 1987 förutspådde shaykhen en god framtid för honom och hans lärda gärning. Det vänskapliga samtalet mellan shaykh Nazim och Yahya finns att lyssna på här.

Under en presskonferens i Istanbul den 5 augusti 2007 sade han att han hyser stor respekt för sufismen.

I am not a Sufi, but I have the greatest respect for the adherents of Sufism. I mean, I respect all schools. Shiites, too … I am a Sunni, a Sunni Muslim. But I feel a deep love for Shiites, and a deep love for Sufis.

Yahya anser att vi befinner oss i den yttersta tiden och talar mycket om Imam Mahdis (as) ankomst. Han har också en mycket positiv syn på den islamiska republiken Iran och menar att dess nuvarande president, dr Ahmadinejad, står under Mahdis inflytande. I en intervju för Martin Dzuris Show den 5 april 2010 säger han:

Ahmadinejad is under the control of the Mahdi (pbuh), meaning he is devoted to him. As you know, the Iranian Constitution is valid until the coming of Hazrat Mahdi (pbuh). The Iranian Constitution will be annulled in effect with the coming of Hazrat Mahdi (pbuh). They will then just do what Hazrat Mahdi (pbuh) says. It will be an excellent time in that sense.

Kulturellt har vi redan gått under – intervju med Markus Andersson

Markus Andersson, född 1968, är en kontroversiell svensk konstnär. Han är bosatt utanför Uppsala där han har sin salong Theoderik Hall. Där ställer han ut sin figurativa konst. Han har en gedigen utbildning med studier vid Konstskolan i Stockholm, Idun Lovéns konstskola och Heatherley School of Fine Arts i London. Och så har han varit gästkonstnär och sommarelev hos den norske konstnären Odd Nerdrum.

Några av Anderssons målningar ställdes nyligen ut på Moderna Museet. En målning föreställande Christer Pettersson och en get ute i öknen, anklagades för att vara ett plagiat, men fälldes inte. Under sommaren är hans galleri öppet för besökare. Jag tänker gå dit. Intervjun spelades in den 21 april på ett café i Uppsala.

MO: Som du vet har jag bildat en förening i Uppsala som kallar sig Studiegruppen Aguéli efter konstnären Ivan Aguéli (1869-1917). Konsten har därför en självklar och väsentlig plats i föreningens verksamhet. När Prins Eugéns Waldemarsudde ställde ut Aguéli 13 maj till 8 oktober år 2006 höll jag ett anförande på premiärdagen. Jag bidrog även med en artikel till utställningskatalogen. Har du någon relation till Aguéli som konstnär?

MA: Jag känner till honom, definitivt. Jag har inte någon jättenära relation till honom, men ser honom som en av de stora svenska konstnärerna. Han var väldigt mångsidig och var allmänt en känslig och andlig människa. Det är fint ljus i hans målningar.

Heliga skrifter, samhället och den traditionella visheten – intervju med Seyyed Hossein Nasr

Intervju gjord av Michael Barnes Norton hösten 2004 för tidskriften Journal of Philosophy & Scripture. Infördes i Minaret nr 1-2, 2008.

JPS: Den traditionella eller tidlösa filosofin, som ni är en välkänd förespråkare för, betonar särskilt betydelsen av de heliga skrifterna inom världens olika religiösa traditioner. Men västerländsk filosofi i allmänhet har under de senaste århundradena strävat efter att frigöra sig från sådana heliga skrifter. Hur skulle ni vilja beskriva de olika synsätten på religiösa urkunder inom västerländsk filosofi och den traditionella filosofin?

SHN: Det finns en avgörande skillnad om ni med västerländsk filosofi menar den västerländska moderna filosofin. I Väst intresserade sig den kristna och judiska filosofin under medeltiden, men även senare, ännu för religiösa urkunder medan islamisk filosofi alltid har studerat heliga skrifter. Den har inte enbart grundat sig på heliga skrifter, annars skulle den ju vara teologi snarare än filosofi, utan den har särskilt studerat den inre esoteriska betydelsen i religiösa urkunder. Sådana stora islamiska filosofer som exempelvis Mulla Sadra och före honom Ibn Sina (Avicenna) skrev kommentarer till Koranen. Och i Väst kan vi se ett liknande fenomen: Thomas av Aquino, liksom flera judiska filosofer och tänkare.

En tystad regimkritiker talar ut – intervju med Jüri Lina

Mohamed Omar och Jüri Lina den 31 oktober 2009

Författaren och filmmakaren Jüri Lina är sannolikt Sveriges främste expert på frimureriet. Han föddes 1949 i det Sovjetockuperade Estland. Som publicist fick han yrkesförbud 1975 på grund av sin kritik av kommunismen och arbetade därefter som nattvakt, tills han tvangs emigrera i april 1979 efter upprepade konflikter med den politiska polisen KGB.

Vid två tillfällen har han föreläst för den islamiska Studiegruppen Aguéli i Uppsala: den 31 oktober 2009 och den 26 mars 2010. Dessa var hemliga föreläsningar på grund av ständiga hot och trakasserier från regimtrogna element. Så ser tillvaron ut för dissidenter i vad Lina kallar ”Sovjetrepubliken Absurdistan”, som också är titeln på hans kommande bok. Intervjun blev färdig den 9 april 2010.

MO: Varför är dina föreläsningar underjordiska?

JL: I Sverige har man en mycket begränsad yttrandefrihet, därför är mina föredrag ”underjordiska”. Ljusskygga krafter har länge försökt stoppa mig från att hålla offentliga föredrag i Sverige. Dessa krafter smutskastar mig, eftersom jag sprider information som rör maktmissbruk och korruption inom makteliten. Detta får man uppenbarligen inte tala om. Inte offentligt i alla fall. Annars kan föredrag stoppas, vilket man gjorde både i Stockholm och i Örebro. Efteråt har pressen jublat över att ”den omstridde författaren Jüri Lina stoppats”.  Samma taktik använde sovjetmakten i det annekterade Estland på 1970-talet, där jag inte hade rätt att tala offentligt eller publicera mina alster sedan våren 1975 fram till emigrationen den 2 april 1979.