Tariq Ramadan i Stockholm och några ord om kroppsstraff

Vad betyder det att vara svensk medborgare? Den schweiziske filosofen Tariq Ramadan besökte Medelhavsmuseet i Stockholm för att ge sin syn på saken. Medborgarskap, menade han, är mer än en juridisk status. Det har också en informell, kulturell och psykologisk aspekt. Det goda medborgar- skapet, förklarade han, består av de tre l:en law, language och loyalty.

Det räcker med att inneha en nations pass för att räknas som medborgare. Man är medborgare i juridisk mening, förvisso, men är man en god medborgare? Hur som helst, det första l:et, law, är medborgarskapets första och enda mätbara villkor. Law innebär också att man måste lyda lagen. Ramadan var noga med att påpeka att muslimerna inte har någon annan lag än landets lag. I Sverige råder Sveriges rikes lag och ingen annan. Vill man ändra på lagarna får man arbeta politiskt med de demokratiska medel som står till buds.

Ramadan citerade Karl Marx som har sagt att när man drömmer på ett språk då är det ditt. ”Men”, sade han, ”det finns ett annat kriterium som jag tycker är bättre. Det är humor.” Det är när man utvecklat en känsla för humor, hävdade han, som man verkligen behärskar ett språk. Språket är A och O för att bli en god medborgare. Utan språket kan man inte delta i det politiska och kulturella livet.

Det tredje l:et, loyalty, innebär att man har en ”känsla av tillhörighet”. Det här är mitt land. Svenskarna är mina landsmän. Vi har ett gemensamt samhälle och ett gemensamt öde. När man säger ”vi” syftar man på sig själv och andra svenska medborgare. Man upplever att den svenska historien är ens egen historia. Det svenska kulturarvet är ”vårt”. Hedningarna var svenska hedningar, katolikerna var svenska katoliker, protestanterna var svenska protestanter, ateisterna var svenska ateister och på samma sätt måste muslimerna bli svenska muslimer.

I Sverige har de allra flesta invandrare, trots att de formellt är svenska medborgare, ännu inte anammat medborgarskapets informella aspekter, det vill säga de tre l:en. Långt därifrån vill jag tillägga. Den svenska integrationspolitiken befinner sig i en akut kris. För att den idealiska medborgarandan ska kunna slå rot bland muslimer, betonade Ramadan, måste de delta i kulturlivet. Svenska muslimer måste skapa en svensk muslimsk kultur: musik, konst, film och litteratur. ”Varför”, frågade han, ”finns det inga islamiska hymner på svenska?”

Islam behöver inte, anser jag, vara ett hinder för det goda medborgarskapet, men vissa tolkningar av islam är det. I särskilt hög grad gäller det wahhabismen. Denna sekt betraktar bildning som ett hot, vilket de har rätt i, bildning är ett hot mot wahhabismen. Ännu har jag inte råkat en bildad wahhabit och kommer med stor sannolikhet aldrig att göra det. När människor börjar läsa och förstår vad de läser lämnar de wahhabismen. Det är endast samhällen utan läskultur och humanistisk bildning som riskerar att falla offer för wahhabismen.

Tariq Ramadan har ett ganska stort inflytande på engelsk- och fransktalande muslimer. Han arbetar som programledare på den iranska tevekanalen Press TV, som når en västerländsk publik. Han har också många belackare, bland muslimer såväl som icke-muslimer. År 2005 utlyste han ett kontroversiellt moratorium för kroppsstraff och avrättningar i islamvärlden.

Utan att gå närmare in på hans skäl till varför kroppsstraff bör stoppas vill jag bara passa på att säga att som muslimer tror vi att Guds nåd är större än hans stränghet. Vi bör inte sträva efter att bestraffa människor, som vore det något önskvärt eller ett mål i sig. Tvärtom, islam har kommit för att glädja, trösta, vägleda och upprätta människor. För att ge människor lättnad. Profeten är en nåd (rahma) för hela mänskligheten. Han sade: ”Jag har inte kommit för att förbanna, utan för att välsigna”. Enligt sharia ska domaren alltid söka efter rimliga tvivel och principen ”hellre fria än fälla” skall råda. Profeten sade: ”Sök alltid efter tvetydigheter”. Det finns otaliga exempel på hur han själv alltid fann på ursäkter för de som begått brott. Han sade: ”Det är bättre att fria en skyldig än att straffa en oskyldig.” Muslimer ska söka att urskulda sina medmänniskor så långt det går, sky att straffa dem, aldrig känna hämndbegär, utan hysa medlidande och kärlek till brottslingarna som medmänniskor, men känna sorg inför deras illgärningar. Ibn Arabi, som Ivan Aguéli kallade en ”Leonardo i filosofiens form”, sade: ”Trots att mord enligt lag ska bestraffas med döden, är det bättre att förlåta”.[1]

Tariq är son till Said Ramadan och Wafa al-Banna, Hassan al-Bannas äldsta dotter. Said var en framstående person i Muslimska brödraskapet och landsförvisades för sina politiska aktiviteter. Han bosatte sig i Schweiz där Tariq föddes. Tariq studerade filosofi och fransk litteratur och doktorerade med en avhandling om Nietzsche. Han har också studerat islamisk rättslära vid Al-Azhar. Den som vill förstå hans tänkande kring sharia i en samtida europeisk kontext bör börja med att läsa hans bok Att vara en europeisk muslim (Alhambra 2004).

[1] Ibn Arabi: Divine Governance of the Human Kingdom, 1997, Fons Vitae, översättarens förord, s. iii

Relaterade länkar:

Moratorium för kroppsstraff och avrättningar

Tariq Ramadans program på Press TV