Mohamed Omar

Lars Adelskogh om islam och yttrandefrihet

Mordbranden mot den franska skämttidskriften Charlie Hebdos redaktion har föranlett åtskilliga kommentarer om förhållandet mellan islam och yttrandefriheten.

Till exempel skriver Erik Helmerson i Dagens Nyheter (den 3 november):

”Om det är islamister som ligger bakom detta illdåd mot demokratin har den bästa kommentaren redan fällts av chefredaktören Stephane Charbonnier: Islam kan inte undantas från yttrandefriheten.”

Nej, redaktör Helmerson, det är riktigt. Under rådande judeokrati, ej att förväxla med demokrati, är det endast en religion som är undantagen från yttrandefriheten: tron på ”Förintelsen”.

Ett exempel.

Den 19 augusti 2010 avgjorde en domstol i nederländska Arnhem att en muslimsk grupp måste betala böter på 2500 euro (24 000 svenska kronor) för att ha publicerat en skämtteckning om den så kallade Förintelsen.

Gruppen, som heter Arabiska europeiska förbundet, hade på sin hemsida publicerat en teckning, där två män i Auschwitz betraktar en samling döda kroppar: ”Jag tror inte att de är judar”, säger den ene. Den andre: ”Vi måste nå upp till sex miljoner på något sätt.”

Gruppen publicerade bilden år 2006 till svar på den danska tidningen Jyllandspostens publicering av nidteckningar av profeten Muhammed.

Domstolen i Arnhem upphävde ett tidigare frikännande i lägre instans och avgjorde att teckningen var ”onödigt sårande” och att den därför måste rendera den muslimska gruppen ett bötesstraff och dessutom två års övervakning. Överdomstolen i Arnhem åberopade sig i sitt domskäl på Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som också den anser att kritiska åsikter om den så kallade Förintelsen inte kan försvaras med yttrandefrihetens principer.

Detta visades tydligt i behandlingen av professor Roger Garaudy. År 1996 utgav denne franske muslim sin bok Les Mythes fondateurs de la politique israélienne, senare översatt till engelska: The Founding Myths of Modern Israel. Eftersom boken innehåller kritiska anmärkningar om den så kallade Förintelsen dömde en fransk domstol den 27 februari 1998 prof. Garaudy till ett flerårigt villkorligt fängelsestraff och 240 000 franska francs i böter. Garaudys vädjan till Europadomstolen klingade ohörd: en sådan som Garaudy skall inte ha någon yttrandefrihet. Domen över honom fastställdes. En saudisk prinsessa – Gud välsigne henne – betalade böterna åt den hedervärde Garaudy.

Tillbaka till den den nederländska muslimska gruppen. Den uttalade att man inte haft för avsikt att ifrågasätta ”Förintelsen” utan endast rikta uppmärksamheten på den dubbelmoral som råder i fråga om yttrandefriheten.

Vilket skulle bevisas.

Lars Adelskogh är författare och debattör, lärare i Studiegruppen Aguéli

2 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Leif Erlingsson said, on november 4, 2011 at 6:48 e m

    Tack. Hyckleriet måste belysas.

  2. Lars Adelskogh said, on november 7, 2011 at 1:04 e m

    Väl bekomme, Leif!
    Hoppas vi ses nu på torsdag. Då blir det mera sådant.
    Vänligen
    Lars


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 52 other followers