”Ibn Arabi är en muslimsk Swedenborg”

Den 11 mars 1892 lånade Aguéli Koranen. Det var hans första boklån på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Om det var Crusenstolpes (1843)  [1] eller Tornbergs (1874)  [2] översättning har jag inte lyckats ta reda på. Det kan också ha varit en fransk Koran.

Efter Aguélis inträde på den sufiska vägen tar den andalusiske mystikern Ibn Arabi över efter Swedenborg som huvudsaklig mentor. I april 1907 skriver han om Ibn Arabi i ett brev till väninnan madame Huot: ”Som konst och rörelse är det absolut samma sak som Swedenborg i dogm och analys.” Med andra ord, Ibn Arabi är en muslimsk Swedenborg, men betydligt större, ska det visa sig.

”Jag har skrivit några mycket vackra sidor, en inledning, en karaktäristik av Ibn Arabi, den store arabiske mystikern, vars andlige efterföljare scheick Alech är, och en annan om Villiers . I min inledning presenterar jag Christofer Columbus som västerländingen par excellence, mannen som avstår från sömnen därför att han har ett Amerika att upptäcka. Christofer Columbus, Muhyieddine Ibn Arabi, Villiers – ni kommer att skratta. [3] Jag har trott mig rädda situationen genom att behandla dessa stora personligheter med en enkelhet och stil över vilken jag ännu är stolt, efter 14 dagar. Vidare har jag gjort två arabiska översättningar och en serie reflexioner signerade ”l’uomo primivo’. Av de 34 sidorna har jag fyllt de 31. Insabato har lovat mig att få ge mig av så snart jag har avslutat de påbörjade översättningarna och några artiklar. Han har redan inte så få, åtminstone tre nummer i förväg, men han vill ha ännu mer.

Lauren Booth om varför hon blev muslim

I en lång artikel i den brittiska tidningen Daily Mail förklarar Tony Blairs svägerska Lauren Booth vad som drog henne till islam. Hon har onekligen sina personliga skäl att konvertera, men det bör nämnas att hennes fall inte är unikt. Tusentals vita, välutbildade kvinnor i Europa vänder sig idag till islam. Var och en av dem har förstås en unik berättelse, men tillsammans berättar de historien om ett post-kristet Europa som söker sin identitet. Processen är inte helt rationell:

Although the means and ­mechanisms that brought me to this point remain mysterious, the decision will determine every aspect of my life to come as firmly as the twin rails beneath that exhilarating express.

I stora delar av västvärlden har kvinnan reducerats till blott skuggan av en man, utan en egen essens och en egen identitet, som förmår göra henne till en unik, oersättlig varelse, skild från mannen – både andligt och biologiskt.

I alla traditionella kulturer har man vetat om att könskillnader är mycket mer än bara biologi. Koranen förkunnar att man och kvinna skapades av en enda själ, men att de samtidigt är olika för att de ska kunna komplettera varandra och mellan dem uppstå ”ömhet och kärlek”. Koranen riktar sig också direkt till männen och säger till dem att ”era hustrur är såsom en åker för er”. Denna vers har upplevts som kontroversiell av somliga sekulära kritiker med feministiska preferenser, vilka i samtliga fall förbisett dess djupare innebörd. Den rumänske religionshistorikern Mircea Eliade (1907-1986) skriver i Myten om den eviga återkomsten:

Abdussalam Nordenhök: Den opolitiske muslimen – en kastrat

Izz ad-Din al-Qassam - en sufi som förde jihad mot den judiska kolonisationen av Palestina

Ska man som sufi sitta hemma och meditera och strunta i politik? De äkta makarna Abdussalam Nordenhök, skåning, och Maha Saleh, palestinska, analyserar den opolitiske kastrerade muslimen, den accelererande feminismen och den egoistiska formen av nutida sekulär islam.

Den blomstertid nu kommer. När fasaderna pyntats med girlanger och blommor. När den heliga musslan inte längre innehåller en skinande pärla. De rituella maskerna i vad vi benämner ”det primitiva samhället” hade maskulina eller feminina drag. Dansen var viril, kraftfull. Testosteron och östrogen virvlande i en mytisk dans av harmoni. Idag är maskerna istället massproducerade, konforma, varken manliga eller kvinnliga. Det naturliga har ersatts av det falska. Trä har blivit plast. Trummans rytm och flöjtens längtande klagan har byts ut mot elektroniska pulser.

Hur ska vi som reflekterande människor betrakta den alltmer accelererande vulgärfeminismen?. Liberalismen har visserligen i sin egoistiska glupskhet svalt samhället, tuggat det och spottat ut sporadiska bitar som inte ens geniet kan lägga pussel med. Dess broder socialismen däremot har svalt familjen, likt Jona i valens mage, och håller dess naturliga hierarki gisslan, placerat sista ordet först i kvinnans hand och sedermera i barnets. Den nya civilisationen har deklarerat krig mot biologin och höjer sin kritiska whiskeyförvrängda röst mot äktenskapet mellan två biologiska parter. Man gör sexualkunskap obligatoriskt i skolan, uppmanar barn att experimentera och utforska, samtidigt som man hånar äktenskapet som legal scen där detta kan ske i trygg miljö. De flesta unga svenskar minns barndomen som ett evigt hämtande och lämnande på dagis, en hafsig kvällsmåltid i föräldrarnas sällskap och kanske en godnattsaga. I en hårddragen procentuell utträkning av detta nutida människofientliga fenomen reklamerat som välfärd urskiljer vi ganska snart hur 8-8-8-mallen, där det kidnappade dygnet i tidens ack så jämlika anda stympats i tre självfallet jämlika delar, 8 timmar sömn, 8 timmar jobb och 8 timmar fritid.

Muhammad Legenhausen om boken ”The Tao of Islam”

Muhammad Legenhausen är en amerikansk filosof (f. 1953, New York) som konverterade från katolicismen till islam 1983. Idag undervisar han vid Imam Khomeini Education and Research Institute i den heliga lärdomsstaden Qom, Iran, och har, liksom den iranske filosofen Seyyed Hossein Nasr, ägnat stort intresse för frågor om religiös pluralism och religionsdialog, men ur olika perspektiv och med olika resultat. I boken Islam and Religious Pluralism förordar Legenhausen en ”icke-reducerande pluralism”.

Mellan 1990 och 1994 har han undervisat i religionsfilosofi, etik och epistemologi vid den filosofiska akademin i Iran. Sedan 1996 forskar och undervisar han i västerländsk filosofi och kristendom vid Imam Khomeini Education and Research Institute. I boken Jesus through the Qur’an and Shi’ite Narrations (2005) har Legenhausen gjort en sammanställning av traditioner om Jesus Kristus ur islamiska källor. Han har även översatt Khomeinis mystiska dikter till engelska i samlingen Wine of Love (2003) och driver bloggen Peace Through Understanding.

The Tao of Islam: A Sourcebook on Gender Relationships in Islamic Thought
Sachiko Murata
Albany: State University of New York Press
1992

Den här boken är ett sant mästerverk, inte bara som översättning och exposé, utan också som ett exempel på islamiskt missionsarbete. Boken är sammantaget det hittills bästa svaret på den kritik mot islam som framförts av olika feministiska grupperingar både i Väst och i den muslimska världen. I korthet visar den att kritikerna inte lyckas tränga inunder islams yta, en yta som bedöms utifrån moderna västerländska kriterier, medan en adekvat förståelse av det kvinnliga i islam endast kan uppnås om man tränger ned i den islamiska andlighetens hav – ett hav vars djup här lodas mästerligt genom översättningar av inte mindre än fyrtioåtta muslimska lärda och som innefattar berättelser tillskrivna de shiitiska imamerna, filosofiska stycken av författare som Ibn Sina och Mulla Sadra, poesi av Hafiz, ’Attar och Rumi, samt urval från olika ’irfani och sufiska verk av Ibn ’Arabi och hans lärjungar, liksom även av andra författare som Najm al-Din Kubra, Khwajah ’Abdullah Ansari och ’Ayn al-Quadat, för att bara nämna några.

Sachiko Murata: Islams tao

Om könens essentiella natur och plats i islams skapelseordning. Murata argumenterar för att det finns ett evigt kvinnligt och ett evigt manligt. Hennes banbrytande studie The Tao of Islam är en djupgående kritik av den moderna feminismens syn på genus som en konstruktion. I nedanstående uppsats ger hon huvuddragen i sina tankar. Murata är universitetslärare i Förenta Staterna, f. i Japan.

Enligt kinesisk kosmologi styrs universum av yin och yang, det vill säga de skapande och mottagande eller manliga och kvinnliga livsprinciperna. Ingenting i tillvaron undgår dessa båda principer. Den berömda t’ai chi-symbolen, kallad det ”högsta ursprunget” eller tao, framställer yin och yang som ständig rörelse och förändring. Yin bär i sig ett potentiellt yang liksom yang bär i sig ett potentiellt yin.

Då yin och yang rör sig och når det ”gamla” och ”rena” tillståndet, aktualiseras potentiellt yin och yang: yin blir yang och yang blir yin. ”Förändring” eller i är den process varigenom himmel och jord och allt mellan dem skapas och omskapas. Då solen går upp, försvinner månen. Då våren kommer, är vintern förbi.

Revolutionen fortsätter – intervju med Zahra Karimi

I sin propaganda visar islams fiender ständigt en falsk omsorg om kvinnorna. De använder kvinnoorganisationer för att bryta ner moralen och motståndskraften i islamiska samhällen och bana väg för maktövertagande och ekonomisk utsugning. Dessa organisationer är de facto fronttrupper i den psykologiska krigföringen. Detta är särskilt sant i fallet Iran.

I studien Who Speaks for Islam? (2008) framgår att kvinnor i muslimska länder tvärtom känner medlidande med kvinnor i väst, vilka de upplever som exploaterade, osjälvständiga, sexualiserade och så vidare. Tillförlitliga opinionsundersökningar visar att muslimska kvinnor tror att väst behöver hjälp och vägledning av islam, inte tvärtom.

För att förse svenska läsare med annorlunda information än den vi normalt matas med har jag intervjuat två unga kvinnliga akademiker i Iran – Zahra Karimi och Sepedeh Marandi.

Först på tur står Zahra, en ung iransk kvinna från Tehran. Hon hör med andra ord till just den grupp som västmedier gärna framställer som mest pro-västlig: ung, kvinna, välutbildad. Hon har en akademisk examen i engelsk litteratur och arbetar som lärarinna. Som alltid delar jag gärna med mig av kontaktuppgifter till mitt intervjuobjekt för den som vill vidareutveckla samtalet. Jag gissar dock att Expressen hellre talar med någon annan …

”Inte ett skit liberala” – intervju med Jan Myrdal

MO: Staten har nyligen gjort det lagligt med samkönade äktenskap. Den 22 februari 2006 undertecknade du och en rad andra intellektuella uppropet ”Bevara äktenskapet”. Detta upprop krävde att begreppet äktenskap reserveras för relationen mellan man och kvinna och att varje förslag att kalla könsneutrala relationer för äktenskap avvisas av Sveriges riksdag och regering. I Svenska Dagbladet den 23 oktober 2007 skrev du att en legalisering av homoäktenskap blir ”kränkande för förnuft och känsla”. Du skrev vidare att det heterosexuella förhållandet är specifikt eftersom kvinnan kan föda barn. Skulle du kunna sammanfatta din ståndpunkt i denna fråga?

JM: Äktenskapet är en ekonomisk sak, men också en fråga om barn och arvsrätt. Jag har bråkat mycket om de här sambohistorierna som har varit väldigt negativa för tjejerna. Det ser du till exempel i den där Stig Larsson-affären. Hans böcker säljer för miljoner, men Eva Gabrielsson som var hans sambo i trettiotvå år, får inte ut ett öre av intäkterna.

Abd al-Wahid Morrone: Misstankens hermeneutik

I den strukturella feministiska diskursen blir individen osynliggjord, försummad, ignorerad och till och med förlöjligad. Den muslimska kvinna som påstår sig vara nöjd med sin situation antas vara indoktrinerad eller enfaldig. Det är vid sådana tillfällen som feminismens nära band med kommunismen blir tydliga. När en stor del av proletariatet inte ville vara med och starta en revolution krävdes det en förklaring. Deras motvilja mot revolutionen sades därför bero på att det fanns en ideologisk överbyggnad som kontrollerades av kapitalisterna. Denna överbyggnad hade makt över, och styrde, individernas tankar. En del feminister förklarar på liknande sätt det faktum att det finns kvinnor som inte vill bli ”frigjorda”. En diffus, men mäktig patriarkal överbyggnad har dem i sitt våld. De åsikter som individerna påstår sig hysa sopas under mattan för att den bild av verkligheten som vissa genusteoretiker beskriver ska kunna vidmakthållas.