Tomas Stacewicz: Det nya vetenskapliga paradigmet

Följande manifest för ett nytt vetenskapligt paradigm är författat av den svenske esoterikern Tomas Stacewicz. Vi i Studiegruppen Aguéli finner det mycket intressant som underlag för våra diskussioner om vetenskap, religion och politik.

Jag är personligen övertygad om att det finns mer till denna världen än vad som möter de fem fysiska sinnena, översinnliga plan som hör till samma natur som medvetandets stoff. Jag är personligen övertygad, både utifrån rationella slutsatser och intuitiva erfarenheter, att den fysiska världen är ett sista led i en skapelseprocess och där utgör det yttersta och grövsta lagret i ett universum som kan liknas vid en lök i sina skikt. Det är övertygelse som jag delar med ett traditionellt synsätt vilket har förmedlats genom olika mysterietraditioner både i öst och i väst sedan tidernas begynnelse. I dessa kretsar är det en vedertagen vetenskapsteori att man kan ernå kunskap (gnosis) om både människans och universums natur genom inre kontemplation och meditation.

Genom denna inre efterforskning har man exempelvis kommit fram till att det eteriska planet fungerar som en matris vari de fysiska partiklarna organiserar sig och binds ihop. Vissa kvantfysiska slutsatser verkar bekräfta detta då man ibland pratar om ett elektromagnetiskt fält – det så kallade kvantfältet – vari partiklar konkretiserar sig. Det är väl den mest konkreta fysiska beskrivningen på det eteriska fältet.

De Hermetiska och Qabalistiska traditionerna säger vidare att tillvaron kan analyseras efter olika arketypiska mönster. Man väljer ut en av dessa aspekter av tillvaron, öppnar upp en kanal till denna (vanligtvis genom en åkallan) och brukar sig av en vedertaget accepterad symbol för denna som en port. Därigenom kan man erhålla en kunskap och insikt om just detta plan eller aspekt av tillvaron.

Johannes Bureus och philosophia perennis

År 1640 gav Johan Skytte en oration till den akademiska ungdomen i Uppsala där han berömde Gustaf II Adolf för att ha öppnat universitetens portar på vid gavel för Trismegistos och Theophrastus.

Theophrastus von Hohenheim, mera känd som Paracelsus (1493-1541), var en schweizisk läkare och naturfilosof som sägs ha besökt Sverige omkring 1520. I Uppsala rasade sedan en tid tillbaka en strid mellan å ena sidan ramisterna och å andra sidan de gamla aristotelikerna. Nu ville man i Paracelsus anda lyfta fram Platon, Pythagoras, Zoroaster och Trismegistos.

Hermes Trismegistos, ”Den trefaldigt store”, anses vara densamme som den grekiske guden Hermes, den egyptiske guden Thot, den bibliske Henok samt Koranens Idris, och dessutom upphovsman till de hermetiska skrifterna: Corpus Hermeticum.

Muslimer betraktar inte Thot och Hermes som gudar, utan som människor med särskilda gåvor, men som av efterkommande släkten, då religionen stegvis förvanskats, gjorts till föremål för dyrkan, på samma sätt som de kristna gjorde med Kristus Jesus, Marias son.